Åttonde gången gillt

Park Geun-hye, Sydkoreas före detta president, är nyligen avsatt på grund av korruption. När hon tillträdde ämbetet i februari 2011 var hon den första kvinnliga presidenten i Sydkorea, men den 9 december 2016 ställdes hon inför rätta och avsattes den 10 mars 2017. Hon har föraktfullt blivit kallad för ”isdrottningen” på grund av sin totala oförmåga att uttrycka känslor eller empati. Hon var endast nio år när hennes far tog makten vid en kupp 1963 och därefter styrde landet i 18 år som diktator. 1974 mördades hennes mamma och 1979 mördades hennes far. Dessa traumatiska upplevelser kan ha påverkat hennes oförmåga att fatta beslut och välja rätt rådgivare. I samband med korruptionsanklagelserna hamnade hon i skarpt fokus i både nationella och internationella medier, avseende sin väg till makten och hur den Sydkoreanska befolkningen har reagerat på hennes politiska åtgärder under hennes tid som president. Mycket i medierapporteringen har handlat om att förnedra henne på olika sätt.

Knappt ett endaste ord har kommit ifrån den före detta Sydkoreanska presidenten under de två  senaste månaderna. Det enda som hörs är förlåtelse och ursäkter om och om igen efter den politiska skandalen som hon själv har frambringat. Hon har tidigare kallat korruptionsanklagelserna för ”lögner och påhitt”. Det sägs att den sydkoreanska presidenten ska ha tagit emot mutor från Samsungs VD, och att hon har givit sin vän Choi Soon-sil fördelaktiga positioner i regeringen så att Soon-sil kunnat utnyttja banden mellan de två väninnorna för att få ut stora summor pengar. Detta har varit och är en riktig guldgruva för de sydkoreanska korruptionsforskarna som nu är överlyckliga att inte bara en, utan till och med två kvinnor arresterats och de jublar ”Äntligen fick vi uppmärksamhet!”.

Hon är den åttonde av de Sydkoreanska presidenterna som blivit anklagade för korruption. I ett land där mansdominansen inom politiken har varit påtaglig sedan alla år, har vi i alla fall lärt oss en sak av den första kvinnliga sydkoreanska presidenten. När korruption sker för åttonde gången, ökar medierapporteringen drastiskt i sydkoreanska medier om skandaler och mutsystem – när det är två kvinnor som innehar huvudrollerna i ett sådant drama. ”Ett steg framåt!” menar Cheung Young Sum, forskare i statsvetenskap vid Seouls nationella universitet.

Park Guen-hye är sammanlagt anklagad för 13 olika fall av korruption och maktmissbruk och då bevisen är så pass påtagliga har hon dragit sig tillbaka och därmed har de koreanska korruptionsforskarna fått ta mer plats i media. Hon har försökt att förneka anklagelserna med hänvisning till ”hänsynslösa tal”, men ber även om ursäkt gång på gång. Korruptionsforskarna får äntligen sitt lystmäte och en möjlighet att studera en kvinna som har arresterats. Deras triumftid är bara påbörjad. De har mycket att se fram emot och Guen-hye kommer att skrivas in i historieböckerna inom deras korruptionsforskning. Ytterligare en sak som vi lärt oss från den Sydkoreanska presidenten, är konceptet som kallas för ”walk of shame”, ett fenomen som många journalister i Sydkorea har studerat och använt. Kvinnliga makthavare inom medierapporteringen utan en man vid sin sida är automatiskt utan värde i sig själva.

Park
Park Geun-hyes ”Walk of shame” när hon är på väg till en av många rättegångar.

Mediernas teori är att kvinnor i maktpositioner är endast till för att hånas och att de kvinnliga makthavarna därmed kan livnära sig på uppmärksamheten av ständig förnedring. Därför finns en tendens till att dessa kvinnor behöver tyglas och kontrolleras genom en konstant förkastelse. Detta ”walk of shame”-koncept för Geun-hye, som har varit en flitig besökare vid Seouls tingsrätt, har resulterat i att journalister mer än gärna flockas runt henne som om hon vore ett djur på zoo. Målet är att få en bild på henne när hon går med handbojor, med ett osäkert ansiktsuttryck och obekvämt kroppsspråk, varje gång hon kommer till tingsrätten.

Den sydkoreanska presidenten har inte bara lärt oss att det krävs sju fall av korruption från manliga presidenter innan medierapporteringen om korruption börjar öka, utan hon har också så generöst givit sin befolkning möjlighet att få utlopp för sin kreativitet på hennes bekostnad. Under ett av sina tal där hon skulle be om ursäkt till den koreanska befolkningen uttrycker hon ”Jag tänkte för mig själv, är det här varför jag blev president?”. Detta uttalande ledde till att den sydkoreanska befolkningen började ifrågasätta sig själva en vanlig dag på väg till arbetet och tänka ”Är det här varför jag blev en koreansk medborgare?” Gällande de rykten som sprids om hennes kollega Choi Soon-sil, som har ingått i mutskandalerna, uttalar Lee Wong, framstående professor inom statsvetenskap med inriktning korruption vid Korea University, att ”Det sydkoreanska presidentvalet har varit ungefär som att gå in i en närbutik där det står ta en produkt och få en annan på köpet. När vi väljer en president så får vi en till, Choi. Lite ansträngd situation att det var två kvinnor som ingick i priset, de var inte intelligenta nog att ge oss en man i första hand och eventuellt kvinnan på köpet. I så fall hade vi inte varit här idag.”

 

 

 

 

Annonser

Dress to success

Storbritannien har fått sin andra kvinnliga premiärminister i landets historia. Hon heter Theresa May, är en Tory och efterträdare till David Cameron som avgick i samband med Storbritanniens folkomröstning om sitt medlemskap i EU. Theresa May är en mycket erfaren ledare inom politiken. Som Storbritanniens andra kvinnliga premiärminister har hon varit tvungen att axla utgången av en av de största folkomröstningarna om landets framtid, folkomröstningen om EU-medlemskapet. May har varit handlingskraftig och modig när hon utlyste ett nyval i landet för att kunna driva igenom Brexit. Hon tog över när landet stod inför en internationell kris. Storbritannien har för första gången en premiärminister som arbetar aktivt för att fler kvinnor ska kunna ta plats inom politiken. Trots detta är det istället märkbart mycket fokus på hennes utseende i medierapporteringen från brittiska medier. Vad som blivit extra uppmärksammat i medierna är att Margaret Thatcher är en tydlig förebild för May, både politiskt sätt och ifråga om klädval.

Theresa May är en mycket prydlig och välskräddad dam. Att hon är den andra kvinnliga premiärministern i Storbritanniens historia är ju så otroligt spännande. Därför att May är en fullständigt unik kvinna, med sina egna prestationer, ambitioner och fascinerande frisyrer. Men samtidigt går det inte att undgå att hon har en annan kvinnlig politisk förebild, nämligen Margaret Thatcher. The Guardian skrev nyligen att ”Tory partiet kan ha funnit en till Iron Lady i Theresa May.” Hennes kläder och frisyrer kan även bekräfta Thatchers inflytande på May. Hon klär sig nästintill identiskt med den före detta kvinnliga premiärministern. Ungefär som om May har gått in i Thatchers garderob och hämtat alla kläder och smycken för att sedan använda dem för egen del, för att slutligen gå till samma frisör som henne och visat fram en bild på Thatcher och sagt att det är såhär hon vill se ut. Den nuvarande premiärministern inte är blyg med att visa att hon är på väg att transformeras till Thatcher.

Det är visserligen en obekväm sanning att det finns både skillnader och likheter mellan May och Thatcher. Till och börja med är May mycket mer erfaren än Thatcher var när hon antog sitt ledarskap, May har framförallt utformat sina egna feministiska ståndpunkter, och grundat initiativet ”Women2win”, vilket uppmuntrar valet av fler kvinnliga parlamentsmedlemmar. En handling som för Thatcher skulle vara lika osannolik som om hon skulle ha ridit på en älg genom Trafalgar Square med Neil Kinnock.

Men oavsett likheterna eller skillnaderna mellan May och Thatcher är ju kvinnor sådana ovanliga varelser att de endast kan bli förstådda genom prisman av andra, precis som enhörningar eller sporttriumfer av Englands fotbollslag. May går endast att jämföra med andra kvinnliga politiker, och vi har ju en sådan tur att det finns en hel del av dem utspridda runt om i världen i dagsläget. Även om media inte låter sig hindras att behandla dem som potentiellt farliga exotiska fåglar som behöver tämjas av konstant nedlåtenhet. Flera amerikanska, brittiska och tyska tidningar har inte endast noterat likheten med Thatcher, The Times har insisterat på att May är ”den brittiska Angela Merkel”. Det stämmer ju till en viss del, den tyska tidningen Bild observerade att både Merkel och May har burit ”mint- och turkosfärgade outfits”. Så ja, det avgör ju den saken.

Kvinnor jämförs inte bara med varandra, de måste även se till att de passar in med varandra, eftersom det bara finns plats för en kvinna runt bordet. Theresa Mays regering verkar därför arbeta hårt för att transformera henne till Thatcher. ”Det är för att minska förvirringen som kommer av två olika kvinnliga premiärministrar” menar Lord Warwick, Mays personliga skräddare och stylist. Det hävdades förra veckan att May var irriterad på Thatcher som vann ledningen för 30 år sedan, då May ville vara den första kvinnliga premiärministern. Vi beklagar, May. Detta måste vara otroligt påfrestande för dig.

May vs Thatcher 2May vs Thatcher 1

 


 

 

 

Frau Europa – tuggandes tuggummi på toppmöte

Angela är Tysklands första kvinnliga förbundskansler sedan 2005 och aktuell i det kommande federala valet i september. Hon leder Europas starkaste land, är en viktig röst inom EU och ogillar att bli avlyssnad av amerikanerna. Hon är född i Östtyskland, gift för ­andra gången och är doktor i fysikalisk kemi. Hennes öppna migrationspolitik har fått mycket uppmärksamhet då hon har tagit emot över en miljon flyktingar till Tyskland och är ledare för det land i Europa som gav flest flyktingar asyl. Hon har blivit utsedd till Europas mäktigaste kvinna. Dock infinner sig en ständig påminnelse till publiken att Merkel är kvinna och detta är mycket påtagligt i medierapporteringen om henne. ”Ms. Merkel” och ”den första kvinnliga förbundskanslern” är två av de vanligaste tituleringarna som är omöjliga att undgå, då de numera utgör en standardbenämning om Merkel i tyska medier.

Ms. Merkel är inne på sitt tolfte år på posten som Tysklands första kvinnliga förbundskansler och hennes tid har kantats av ständiga kriser. Från finanskrisen 2008 till en explosiv cocktail av flyktingkris 2015, tätt följt av Brexit och sedan januari 2017 finns en oberäknelig president i Vita Huset. När Ms. Merkel håller ett tal på toppmötet för att göra ett uttalande om den nya presidenten i USA, meddelar hon tydligt att hon är öppen för samarbeten med Mr. Trump, då den nya presidenten kan påverka den viktiga transatlantiska handeln mellan USA och Europa. I somras avgjordes valet om Storbritanniens medlemskap i EU och eftersom Storbritannien länge har varit en viktig importkälla för Tyskland, kan Storbritanniens väg ut ur EU påverka handeln mellan länderna negativt. Ms. Merkel har därför förhoppningar om att kunna förstärka relationen och därmed handeln med USA, eftersom Tyskland nu står inför en ekonomisk utmaning med alla kriser i Europa. Ms. Merkel ska dessutom bidra med lösningar till alla kriser i Europa, helst utan att Tysklands ledarroll blir alltför uppenbar och framkalla bilden av ett mäktigt Tyskland styrt av en kvinna. Det ska helst vara så diskret som möjligt. Men under toppmötet, när den tyska förbundskanslern äntrade talarstolen, höjdes många ögonbryn och pannor rynkades.

Ms. Merkels påsar under ögonen har blivit påtagligt stora, likväl har den 62-åriga kanslern tänkt sig att ställa upp i det kommande federala valet en fjärde gång. Detta väcker tvivel om att Ms. Merkel kommer att ha utseendet – och därmed förtroendet – kvar inför nästa valkampanj. Obama satt i åtta år och han blev endast gråhårig. Men, det som fick många ögonbryn att höjas av både förvåning och förakt, i alla fall enligt en observant tysk bloggare, är att Ms. Merkel står och tuggar tuggummi vid detta tillfälle, vilket är högst opassande för en kvinnlig tysk förbundskansler som ska representera landet. När Ms. Merkel slog sig ner bredvid Friedrich Strasser och började tala med honom yttrade Strasser om detta intima ögonblick: ”Hon lutade sig tillbaka i sin stol. Hon tuggade sitt tuggummi, och det verkade som hon även försökte gömma det lite. Men jag försökte locka fram ett leende så att jag kunde få se med egna ögon att det faktiskt var sant.”  Inte långt därefter kunde vi läsa ett Facebook-inlägg av Jürgen Zettermann, journalist och skribent på tidningen Handelsblatt, ”Ms. Merkel tuggar tuggummi under mötet efter Trumps seger?” Strax innan mötets början hamnade Ms. Merkel i en kontrovers med en amerikansk journalist av samma orsak – att hon tuggade på tuggummi medan hon gick ur bilen. ”Vi gjorde detta möte så exklusivt som möjligt, och har lagt ner oerhört mycket resurser på detta. Vi insåg relativt tidigt att Trump stod som vinnare av det amerikanska presidentvalet och valde att satsa mycket på detta möte. Men när vi ser Ms. Merkel, som tuggar tuggummi som en riktig dagdrivare, då känns det som om hon inte tar mötet på allvar” säger Heinrich Hartman, professor i journalistik vid Berlin Freie Universität till tidningen Frankfurter Allgemeine Zeitung (FAZ). Frankfurter (FAZ) har också lagt upp en video av incidenten på tidningens hemsida där man tydligt ser Ms. Merkel som står och tuggar tuggummi när hon kommer till mötet.

Angela Merkel
Merkel när hon inser sina misstag.

Dessa förödande misstag av Ms. Merkel kan bli en avgörande faktor som kan påverka handeln negativt mellan Tyskland, Storbritannien och USA då dessa länder är en extremt viktig import- och exportkälla för varandra. Denna tuggummiskandal lär inte hjälpa henne med valet i september utan snarare tvärtom. Om Ms. Merkel inte lyckas med samarbetet mellan dessa stormakter borde detta vara en bidragande faktor till att hennes dagar som förbundskansler är räknade. Senast igår rapporterades det att Ms. Merkel inte tittade åt båda hållen när hon skulle gå över gatan. Denna vårdslöshet resulterade säkert i att den senaste mätningen inte var positiv för Ms. Merkel trots att den visade historiskt höga popularitetssiffror. Ms. Merkel har fått mycket motstånd att arbeta sig igenom inför det stundande valet i september. Ms. Merkel har nu många misstag hon måste rätta till, om hon vill behålla sin post som förbundskansler.

 

Liberias president i kostymdrama

Liberia hamnade i historieböckerna när den nuvarande presidenten, Ellen Johnson-Sirleaf, tillträdde ämbetet som Afrikas första kvinnliga president 2005. Sedan dess har Liberia utvecklas snabbt politiskt och ekonomiskt, samt blivit ett av de mest civiliserade länderna i den Afrikanska regionen. Den nuvarande presidenten har också löst stora delar av hungersnöden. Liberia är på god väg att kunna kalla sig för ett demokratiskt land tack vare Johnson-Sirleaf. Hon har arbetat framgångsrikt för att få fred i landet och tillsammans med sin befolkning tagit sig igenom en epidemi i landet 2014 orsakat av ebolaviruset, då hon vidtog flera preventiva åtgärder för att skydda befolkningen och minska spridningen till andra länder. Tillsammans med två andra kvinnor fick hon Nobels fredspris 2011 med motiveringen ”för deras ickevåldskamp för kvinnors säkerhet och kvinnors rätt till fullt deltagande i fredsbyggande arbete”. Medierapporteringen av den liberianska presidenten belyser inte alltid vad hon faktiskt gör och har åstadkommit för Liberia, utan rapporteringen vidmakthåller istället könsnormer som förnekar komplexiteten i kvinnors intressen. Det läggs onödigt mycket fokus på hennes utseende istället för hennes politiska åtgärder och de framgångar hon har nått, både innanför och utanför politiken.

Ellen Johnson-Sirleaf befinner sig just nu i USA för att tala om sina insatser för Liberias ekonomiska och demokratiska tillstånd, inklusive arbetet med ickevåldskamp för kvinnors säkerhet som hon har initierat under sin tid som president. I en värld där demokratier fortsätter att rasa samman finns det mycket som vi kan lära av den liberianska presidenten som återuppbyggt demokratin: Vårmodet! Flertalet gånger har hon klätt sig i olika gröna nyanser, vilket är en bra val, framförallt för äldre kvinnor. En annan återkommande färg som Johnson-Sirleaf ofta bär är den röda. Röd kan addera eller subtrahera färg beroende på bärarens hudton. I detta fall är Johnson-Sirleaf mörkhyad och bör ha en magentaliknande röd färg för bästa resultat, alternativt körsbärsröd som kan matchas bra med hennes hudton. Gula eller olivfärgade hudtoner går bra ihop med den körsbärsröda färgen. Hon har verkligen lyckats under sin tid som president att anamma modet och klä sig i säsongens rätta färger.

Johnson-Sirleafs omtalade satsning att lägga privata resurser motsvarande en femtedel av stadsbudgeten på en bra sömmerska verkar ha gett resultat, ännu en avgörande faktor till den framgång hon nått under sin period som president. Johnson-Sirleafs sömmerska har uttalat att hon ”tycker det är så tråkigt att den liberianska presidenten är så pass framgångsrik att endast 50% av artiklarna handlar om hennes klädval.” Men den 18 maj 2017, när presidenten skulle hålla tal på det årliga mötet om sin kamp för kvinnors rätt att delta i fredsarbete i USA, kom hon in i en ljusgrå dräkt som fick många att dra efter andan. Den liberianska presidenten är en kvinna av ålder, vid 78 år är ljusgrå inte en smickrande färg, den är mer lämplig för en yngre kvinnas kontorsdräkt. Denna skandalomsusade händelse fick rubrikerna att spira och blev en viktigare nyhet än ickevåldskampen för kvinnor, demokratiska val och Ebolaviruset. Uppenbarligen är det inte enbart hela världen som är en röra för tillfället.

Allan Scott, journalist vid The Independent, gjorde en förlängd utläggning angående president Ellen Johnson-Sirleafs beslut att bära en ljusgrå dräkt vid detta tillfälle, Scott uttryckte sin frustation över hennes klädval: ”Det finns inget som någon av oss kan göra för att ursäkta vad presidenten gjorde igår”. Han fortsätter med att uttrycka sin besvikelse ”När veckor av förväntan på ett tal om åtgärder som Liberia ska genomföra går i kras, på grund av olämpligt klädval, blir detta svårt att hantera på ett värdigt sätt. Bokstavligt talat. Att hon ska gå ut i en ljusgrå dräkt, för att sedan säga att hon vill tala om kvinnor som blivit utsatta för våld, kvinnors rätt att agera inom fredsarbeten och demokrati går inte ihop. Det är extremt motsägelsefullt. Och sedan fortsätter hon med att säga att hon inte har någon strategi för att förbättra situationen.”

Johnson-Sirleaf reser från ett desperat fattigt land. Hon har endast med sig någon som kan liknas som en sekreterare och en säkerhetsvakt vid sin sida. Eftersom landet inte har någon större budget för transferkostnader, betalar hon mycket av resan själv och har dessutom bekostat majoriteten av sina kläder, vilket är förståeligt. I ett tidigare skede har hennes känsla för stil lett till att Liberias ekonomi och demokrati tagit fart. Liberia har länge kämpat med inbördeskrig som har raserat deras ekonomi. Då kom Johnson-Sirleaf’s handgjorda färgglada kläder i vackra kombinationer till sådan fördel för Liberia att USA valde att skicka pengar dit, så att de fick möjlighet att bygga upp sin ekonomiska och politiska situation. Många i Liberia hade hoppats på att presidenten kunde förhandla fram ett liknande avtal än en gång, eftersom staten gick mycket back när Ebolaviruset bröt ut, men det gick inte som planerat. Detta väcker tvivel om den liberianska presidenten verkligen använder sina pengar rätt, att införskaffa en privat sömmerska för att kunna imponera på USA:s nuvarande president. Dessutom har det har gått rykten om att Donald Trump inte är lika generös som den tidigare presidenten Barack Obama. Tveksamhet och oroligheter börjar sprida sig bland den liberianska befolkningen när hon besöker USA i en ljusgrå kostym. Det kan ge ett negativt intryck och kan påverka hennes befolkning mycket negativt i framtiden.

Ellen Johnson-Sirleaf
Johnson-Sirleaf börjar tveka på sitt klädval efter kritiken.